Jag har genom en kvantitativ enkätundersökning tagit reda på Muslimska ungdomars religiositet vid en högstadieskola. I kapitlet teoretiska perspektiv har presenterat begreppen religion och religiositet och jag ansluter mig till Daniel Andersson och Åke Sanders substantiella definition av religion. Vidare tar jag upp antalet muslimer i Sverige, muslimers religionsutövning i Sverige och muslimer i svensk skola i kapitlet teoretiska perspektiv. I analysen kopplar jag begreppsdefinitionerna till resultatet av min undersökning. Undersökningen visar att flertalet av de muslimska eleverna uppfattar sig som troende och religiösa.

Jordanien ser sig som en arabiskmuslimsk stat på väg mot en demokrati. Med en sådan självbild blir islam en integral del av samhället. Det stöd som det jordanska samhället gav det Muslimska Brödraskapet i valen november 1989 och 1993 visade dessutom att organisationen blivit något som kungahuset måste ta med i beräkningen i den demokratiska processen. För det Muslimska Brödraskapet kan det upplevas som en tilltalande idé då man genom ett samarbete med kungahuset både kan bevara sin maktbas och dessutom se till att andra konkurrerande och kanske mer militanta och extrema muslimska grupper marginaliseras.Den demokratiska processen i Jordanien kan således ses som en samverkan mellan det Muslimska Brödraskapet och kungahuset..

Ämnets kärna är att studera hur muslimska elever kommer i kläm vid undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Samt hur muslimska elever tycker och tänker i frågan om mat och matvanor men också hur jämställdheten ser ut i deras familjer. Uppsatsens främsta syfte är att studera vad muslimska elever anser om undervisningen i hem- och konsumentkunskap, sker undervisningen i deras här och nu? Valet föll på att använda en kvalitativ intervju för att lära känna eleverna bättre och komma dem närmre, vilket också ger ett djup åt uppsatsen. Metoden är vald med baktanken om vad som ger mest insikt i informanternas egna sätt att tänka, lära, agera, uppleva och förstå.Valet föll på att djupintervjua fem muslimska elever, tre pojkar (Henrik, Leo och Max) och två flickor (Sara och Fia).

Denna uppsats, Den muslimska kvinnan ? En diskursanalys av medias framställning av den muslimska kvinnan och slöjan, handlar om hur slöjan och den muslimska kvinnan framställs i olika morgon- och kvällstidningar. Vi har genom att använda oss av kritisk diskursanalys som metod, synliggjort vilka diskurser som skapas kring slöjan och den muslimska kvinnan. Dessa diskurser kan förankras i de negativa diskurser som finns gentemot muslimer i allmänhet. Teorierna som används i studien är postkolonial teori, orientalism och intersektionellt perspektiv, vilka ligger till grund för den analyserande delen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur muslimska kvinnor upplever mediernas nyhetsrapportering, vilka konsekvenser de mediala beskrivningarna får och hur de påverkas av mediebilden. Uppsatsen fäster även fokus på vilka stereotyper av muslimska kvinnor och invandrare som medierna använder sig av. Materialet består av intervjuer med 13 muslimska kvinnor samt tidigare medieforskning. Slutsatser är att intervjupersonerna och medie- forskningen menar att nyhetsrapporteringen visar en fördomsfull bild av muslimer där den muslimska kvinnan framställs som förtryckt och som ett offer. Samt att medierna ofta skriver om invandrare och muslimer i samband med negativa nyheter.

Sverige är ett mångkulturellt land med invandring sedan en lång tid tillbaka. Det finns idag cirka 200 000 muslimska kvinnor i Sverige och sjukgymnaster möter dagligen muslimska kvinnor i sitt yrke, vilket kan ge upphov till problem av språklig, kulturell, etnisk och medicinsk art. Syftet med studien var att belysa sjukgymnasters erfarenheter av att arbeta med patientgruppen muslimska kvinnor. Fem sjukgymnaster i invandrartäta förorter i södra Sverige deltog i studien. Resultatet i studien visar att informanterna upplever stora individuella skillnader hur kultur och religion påverkar de muslimska kvinnornas synsätt och därmed agerande vid kontakt med sjukgymnast.

Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i både politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgångar och problem, i förhållande till större strukturella fenomen så som islamofobi och rasism, men tar inte hänsyn till den mångfald som präglar gruppen muslimska kvinnor. Istället för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, någonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rättigheter.

I och med min kontakt med invandrarungdomar i skolan har jag ställt mig frågan om relationen mellan muslimska tjejer och idrottsutövande. Den kontakt som jag har fått inom skolan med muslimska tjejer och idrott är positiv över lag och detta gör att den bild som media ofta visar med stereotypa bilder av islam inte stämmer. De frågeställningar som belyses i denna undersökning är hur muslimska tjejer ser på idrott och idrottsutövande och om idrottsföreningar gör någonting för att integrera dessa tjejer i sin verksamhet.För att besvara frågeställningarna utgår jag ifrån en intervjustudie med fyra muslimska tjejer. Resultatet av denna undersökning visar att tre av de muslimska tjejerna som blir intervjuade är positiva till ett aktivt idrottsutövande. Samtidigt är det en av tjejerna som säger att hon inte får hålla på med idrott på grund av religionen.

Syftet med denna studie var att undersöka muslimska kvinnors upplevelse av klimakteriet. Tre kvinnor intervjuades på djupet och intervjuerna har transkriberats ordagrant och analyserats med den fenomenologiska metod som beskrivs av Amadeo Giorgi. Analysen resulterade i följande kategorier: kulturella aspekter, religion, känslan att förlora sin ungdom, existentiella tankar relaterade till döden, känslan av att åldrar och sexualitet. Resultaten visade att de muslimska kvinnorna i övergångsåldern hade en negativ uppfattning om klimakteriet. Detta fenomen beskrevs som kulturellt tabu och påverkade starkt av religion. Det växande antalet och mångfalden bland muslimska befolkningen i Malmö utgör utmaningar för vårdpersonal att bättre förstå klimakteriet ur ett muslimskt kulturellt perspektiv..

Sammanfattning Hur framställs muslimska kvinnor i läroböcker framtagna att följa GY11? Det har varit denna uppsats huvudfrågeställning. Med utgångspunkt i ett teoriavsnitt som presenterar aktuellt forskningsläge kring muslimsk feminism framställdes en kodningsmanual som har använts som redskap för att analysera fem stycken läroböcker. Det som framförallt framkommer i den teoretiska utgångspunkten är kontextens betydelse och vikten av omtolkningar för att förstå islam på ett, för de muslimska feministerna, rätt sätt. Bilder, ord, meningar och uttryck för idéer har plockats ut och redovisats. Resultatet visar en spridd bild av förankring i forskning kring berörda ämne.

Föreliggande studie har som syfte att ta reda på varför en del av de muslimska flickor på grundskolans senare år bär slöja samt ta reda varför den andra delen av de muslimska flickor inte bär slöja. Studien tar vidare upp vilka attityder dessa flickor stött på i sin vardag. Studiens metod är av kvalitativ metod i form av intervjuer där jag har intervjuat tre muslimska flickor som bär slöja samt tre muslimska flickor som inte bär slöja. Intervjuerna har sedan transkriberats och med hjälp av transkriberingen har ett resultat kunnat genomföras. Elevernas medverkan har godkänts av vårdnadshavaren.

Vi har gjort en undersökning om den svenska skolans bemötande av muslimska barns och föräldrars behov. Upplever muslimska barn och föräldrar att deras behov tillgodoses av den svenska skolan? Är vissa behov och diskussioner mer vanligt förekommande än andra? På vilket sätt bemöts de behov och diskussioner som kan uppstå av den svenska skolan?Litteraturdelen behandlar de områden i svensk skola som för vissa muslimer kan komma bli svåra att delta i samt ger exempel på hur lärare kan bemöta detta. Det vi har kommit fram till är att många föräldrar känner bristande engagemang från lärarens håll när det gäller att sätta sig in i olika religioner. Vi har också kunnat se att det inte fanns någon skolplan om hur muslimska barn och föräldrars behov bör bemötas, i kommunen där vi genomförde vår undersökning..

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur ett antal idrottslärare arbetar vid simundervisning med muslimska flickor och detta för att på så sätt hjälpa mina eventuella framtida muslimska elever att bli simkunniga. Detta eftersom forskning visar att en stor del av eleverna i skolan som inte kan simma är elever med föräldrar från ett annat land eller elever som själva har invandrat. Intervjuerna har genomförts med fem lärare där alla undervisar i idrott och hälsa på mångkulturella skolor i en mellansvensk stad. Samtliga lärare anser att simundervisningen är ett mycket viktigt moment att arbeta med, men ingen av dessa lärare ägnar någon större tid åt att undervisa i simning. Undersökningen visade att simundervisning går bra att utföra även om eleverna är muslimska flickor.

Muslimer framställs ofta på ett onyanserat sätt i västerländska media. Islam och muslimer framställs både som ett hot mot och samtidigt som underlägsna västvärlden och västerlänningar. Jag har i min uppsats fokuserat på nyhetsmediernas framställning av muslimska kvinnor, som en del av den totala bild av muslimer som nyhetsmedia skapar. Syftet med uppsatsen är att undersöka diskursen kring muslimska kvinnor i svenska dagstidningar mellan 1999 - 2003. Jag har analyserat 108 artiklar med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och postkolonial teori.

Islam är en av världsreligionerna och har miljoner anhängare världen över. Det finns en allmän uppfattning om islams problematik, så till vida att islam sällan får rätt presentation, då exempelvis inom massmedia och skola. Frågan är hur skolan, som är vårt största lärosäte presenterar en religion rättvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat på ett icke nyanserat sätt.Uppsatsens syfte är att söka svar på hur islam framställs i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, där muslimska elever berättar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit är att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, såsom etnocentriskt tänkande, i muntlig presentation och text. Elever har även pekat på en viss marginalisering och distansering gällande islams presentation i undervisningen..